Varuautomat i bostadsrättsföreningen

En bostadsrättsförening har inget flöde i vanlig mening. Folk går hem, inte förbi. Det gör att en automat i ett trapphus sällan används, medan en i anslutning till tvättstuga, föreningslokal eller gemensamt gym kan fungera.

Behovet uppstår i huvudsak på kvällar och helger, alltså precis när butikerna har stängt.

Vid tvättstugan, i föreningslokalen eller intill ett gemensamt gym. Gemensamt för de tre är att någon redan har ett skäl att vara där.

Undvik entré och trapphus. Där passerar man med nycklar i handen och kassar i famnen, och en automat blir mest ett hinder.

Sortimentet bestämmer föreningen. Håll det smalt: dryck och några få hållbara varor. En förening har sällan volymen som krävs för ett brett sortiment, och det som inte säljs blir bara gammalt.

Tänk också igenom vem som ska kunna handla. En automat i ett låst gemensamt utrymme nås bara av de boende, vilket både håller nere volymen och minskar risken för skadegörelse.

Betalningen sker i maskinen, vilket är nödvändigt eftersom en förening inte har personal. Ingen behöver ta emot pengar och ingen behöver ansvara för en kassa.

Påfyllningen behöver däremot en person, och i en förening är det sällan självklart vem. Bestäm det i styrelsen innan automaten beställs, inte efter.

Gemensamma utrymmen i ett bostadshus är oftast uppvärmda och torra, vilket gör miljön enkel. Frågan är i stället tillgänglighet och trygghet.

En automat i ett utrymme som nås med nyckel eller tagg är både mindre utsatt och lättare att motivera för medlemmarna.

Vi hyr ut automaten, levererar och installerar den och ansvarar för att den fungerar.

Föreningen väljer sortimentet och sköter påfyllningen, själv eller genom en lokal handlare. Förankra placering, sortiment och påfyllningsansvar i styrelsen innan ni beställer, så blir det inte en fråga på stämman i efterhand.