Hur ni sätter ett sortiment som går åt, håller sig och inte binder pengar i hyllvärmare.
Automaten är en maskin. Vad den innehåller är ett beslut, och det är det beslutet som avgör om den används eller står som en möbel.
Hos oss är sortimentet helt ert. Ni väljer vad som ska in och ni ändrar det när ni vill. Det betyder också att ni bär ansvaret för att det blir rätt, och det här är vad vi har sett fungera.
Den vanligaste starten är för bred. Ett fullt sortiment i en ny automat är en gissning i tjugo delar, och de gissningar som är fel binder pengar i varor som blir gamla.
Börja i stället med tio till tolv artiklar ni är rimligt säkra på. Kör fyra veckor. Först då vet ni något: vad som tog slut, vad som stod kvar och vad folk frågade efter som inte fanns.
De första två veckorna säger mest om nyfikenhet. Det är vecka tre och fyra som visar den verkliga efterfrågan.
Ett konkret sätt att välja de tolv första: gå igenom vad som redan köps i närmaste butik av era egna medarbetare, eller vad som försvinner snabbast ur fikarummet. Det är data ni redan har, till skillnad från en sortimentslista ni gissar er till.
Undvik att låta en enskild persons smak styra hela urvalet. Det är den vanligaste orsaken till att en automat får ett smalt och lite udda sortiment som bara några få använder.
Det som fungerar som en måltid när alternativet är ingenting. Mackor, färdigrätter, matiga sallader. Viktigast på arbetsplatser med skift och på anläggningar utan restaurang i närheten.
Något att ta med tillbaka till arbetet. Bars, nötter, frukt, yoghurt. Det här är oftast den kategori som säljer jämnast över dagen.
Vatten och kall dryck går åt överallt. På gym och sportanläggningar är det ofta den enskilt största posten. Se varuautomat för dryck.
Säljer alltid, men låt det inte dominera. En automat som uppfattas som en godisautomat får svårt att bli något annat.
En femte kategori värd att nämna separat är den som löser ett specifikt problem på just er plats. På en padelhall kan det vara bollar. På en camping kan det vara tandborstar och myggmedel. På en arbetsplats med nattskift kan det vara koffein. Det är sällan de här artiklarna som står för volymen, men de är ofta anledningen till att någon går till automaten första gången.
Svinn uppstår sällan i kategorin ni tror. Det uppstår i varorna med kort datum som köptes in i för stor mängd för att förpackningen råkade vara en tolvpack.
Räkna svinnet en gång i månaden, åtminstone i början. Inte för bokföringens skull utan för att svinn är den enda siffran som direkt talar om vad ni köpt in för mycket av. Ett sortiment som aldrig ger svinn är förmodligen för snävt. Ett som ger mer än några procent är för brett eller för färskt.
Ni sätter priserna. Det finns tre vanliga hållningar och alla tre är rimliga beroende på vad ni vill uppnå.
Vill ni subventionera varorna helt eller delvis finns skatteregler att ta hänsyn till. Stäm av med er ekonomifunktion innan ni bestämmer modell.
Var konsekvent med prisättningen över tid. En automat vars priser hoppar upp och ner tappar förtroende snabbare än en som är dyr men förutsägbar. Om ni behöver höja, höj en gång ordentligt i stället för i små steg varje månad.
Sortimentsarbete dör när det är allas ansvar. Låt det ligga på en namngiven person, med en fast dag i veckan och en enkel lista över vad som ska fyllas på.
Vill ni inte äga det alls går det att komma överens med en lokal handlare om att sköta påfyllningen åt er. Det är en vanlig lösning och den fungerar bra när butiken ligger nära.
Läs vidare om var automaten ska stå i varuautomat på jobbet, eller se varuautomat för mat.
Ett sista råd: skriv upp vad ni ändrar och när. En enkel anteckning om att ni tog bort en artikel i mars och satte in en annan gör att ni ett halvår senare kan svara på om det blev bättre. Utan den blir varje sortimentsdiskussion en ny gissning.
Vi levererar automaten, installerar den och ser till att den fungerar. Ni väljer sortimentet själva.
.png)